Isbalett

På isens silverhud glider en prinsessa,
som om hon dansar med själva kylan.
Hon håller hunden i tassarna och,
på små skridskor som klingar som skratt mot isen.

De två ritar cirklar av frihet,
en människa och ett djur i perfekt samklang,
som om världen för en stund glömt tyngdlagen.

Bron ovanför dem står stilla och lyssnar,
till rytmen av deras gemensamma mod.
Och i det ögonblicket känns vintern mjuk,
nästan varm —
för där på isen dansar vänskapens egen melodi.